Der blaue Engel (1930)

Der blaue Engel (svensk titel: Blå ängeln) är en tysk dramamusikal från år 1930 baserad på Heinrick Manns roman ”Professor Unrat” från 1905. Filmen handlar om den ansedde professorn Immanuel Rath (Emil Jannings) som inleder ett förhållande med den mycket yngre nattklubbssångerskan Lola Lola (Marlene Dietrich). När deras romans avslöjas säger han upp sig från skolan där han undervisar och de gifter sig. För att försörja sig börjar Rath arbeta som clown på nattklubben.

Filmen spelades in i två versioner, en på tyska och en på engelska. Varje scen spelades alltså in två gånger; en gång på tyska och en gång på engelska. Många filmstudior gjorde på detta vis i ljudfilmens barndom, eftersom de ville kunna nå ut till mer än en språkmarknad.

Den tyska versionen av filmen är den mest välkända och det är den jag har sett. Den engelska versionen var försvunnen under många år tills en kopia hittades i ett filmarkiv i Tyskland. En renoverad version av den engelska filmen hade nypremiär på Castro Theatre i San Francisco, USA år 2009 under filmfestivalen ”Berlin and Beyond”.

Som kuriosa kan nämnas att Der blaue Engel var en av de filmer som förbjöds av nazisterna i Tyskland år 1933. Två av manusförfattarna till filmen är Heinrich Mann och Carl Zuckmayer, och alla deras verk svartlistades av nazistpartiet.

I USA ville censorn i Kalifornien censurera filmen rejält eftersom han ansåg att flera av scenerna av anstötliga och borde klippas om, men den nationella censorn hade en annorlunda uppfattning.

Musik

Musiken är en enormt viktig del av filmen Der blaue Engel och den innehåller många oförglömliga örhängen, som “Ich bin von Kopf bis Fuß auf Liebe eingestellt”, “Ich bin die fesche Lola”, “Nimm Dich in Acht vor blonden Frau’n” och “Kinder, heut’ abend, da such’ ich mir was aus”.

Även “Ein Mädchen oder Weibchen wünscht Papageno sich!” ur Mozarts opera Trollflöjten kan höras i filmen.

Handling

!!! SPOILER-VARNING!!!

I början av filmen straffar Professor Immanuel Rath (spelade av Emil Jannings) några av sina elever efter att han kommit på dem med bilder föreställande den vackra nattklubbssångerskan Lola Lola (spelade av Marlene Dietrich). Lola Lola sjunger i den lokala kabaréföreställningen ”Der blaue Engel” och på kvällen beger sig professor Rath till nattklubben eftersom han misstänker att några av hans elever kommer att vara där.

När Rath väl får träffa Lola i verkligheten blir han djupt förälskad i henne, ja i det närmaste besatt. Efter att ha tillbringat en passionerad natt med Lola börjar han spendera all sin lediga tid med henne och tappar intresset för att upprätthålla moral och ordning på skolan. Till slut blir situationen ohållbar och Rath säger upp sig från sitt jobb och gifter sig med Lola.

Lyckan blir kortvarig och förhållandet blir lidande när Rath blir allt mer beroende av Lola både emotionellt och praktiskt. Efter några år nödgas han börja arbeta som clown i Lolas kringresande kabaréföreställningen för att kunna betala räkningarna, vilket han verkligen inte tycker om. Rath blir mer och mer svartsjuk, och när kabarésällskapet återvänder till Raths hemstad för att återigen uppträda på Der blaue Engel blir Rath hånad av klubbens besökare – samma personer som han själv tidigare brukade se ned på för deras omoraliska leverne.

Till slut tar Raths svartsjuka överhanden och han försöker strypa Lola, men slås ned av resten av kabarésällskapet. Senare samma natt återvänder Rath tills sitt gamla klassrum där han dör vid den kateder han brukade undervisa vid.

Professor Unrat – Professor Rath

Romanen Professor Unrat, som publicerades år 1905, är en satir över den tyska medelklassens hyckleri. Regissören Josef von Sternberg och hans medarbetare förkortade historien rejält när de gjorde ett filmmanus av den. De förenklade de moraliska frågeställningarna och lade fokus på professorns ångest. Andra halvan av boken strök de helt och hållet, och de skrev istället ett helt nytt slut. Man flyttade också handlingen från sekelskiftet till 1920-talets Tyskland.

Professor Rath får symbolisera Berlins urbana lägre medelklass, medan Lola representerar arbetarklassen från Berlins förorter. De två talar två olika sociolekter i filmer. Rath får förkroppsliga en småborgerlig klass vars moraliska iver och ideologi är ett patetiskt försök att försöka efterlikna det övre borgerskap som de inte tillhör men ändå försöker identifiera sig med. När Rath väl har börjat lusta efter Lola och släppt lös sin förtrycka sexualitet tappar han sin moraliska iver och anstränger sig inte längre för att inpränta de småborgerliga idealen i sina elever. Det blir tydligt att han alltid varit en hycklare utan genuina värderingar.

Sternberg har sammanfattat filmen Der blaue Engel som en berättelse om en förälskad mans förfall, och beskrivit professor Rath som en självgod man som förlorar sin värdighet. Vissa kritiker har sett filmen som en allegori för förkrigstyskland, men Sternberg själv har uttalat att han inte hade någon önskan om att ta politisk ställning.

Trivia

Marlene Dietrich

Der blaue Engel blev Marlene Dietrich stora internationella genombrott. Efter succén med Der balue Engel flyttade hon till USA för att arbeta i Hollywood. Det var dock nära att hon gick miste om rollen som Lola Lola – skådespelerskan Käthe Haack hade redan skrivit på sitt kontrakt med filmstudion när regissören Sternberg träffade Dietrich och insisterade på att hon skulle få rollen istället.

Emil Jannings

Emil Jannings var en framgångsrik stumfilmsskådespelare, och när han ville slå sig in i ljudfilmsvärlden bad han Sternberg att regissera honom. Detta trots att Jannings och Sternberg blivit osams när de arbetat tillsammans med filmen The Last Command (1928) och Sternberg hade svurit på att aldrig arbeta med Jannings igen. Efter att Sternberg och Jannings blivit sams igen gick Sternberg med på att regissera honom, men inspelningen av Der blaue Engel blev kantad av konflikter.

Jannings blev avundsjuk när han märkte hur nära Sternberg och Dietrich stod varandra, och hur Sternberg ansträngde sig för att hennes framträdanden i filmen skulle bli så bra som möjligt. Jannings började missköta sig och framförde till och med hot om att strypa Dietrich. Der blaue Engel blev Jannings sista filmsuccé. Medan Dietrich emigrerade till USA och tydligt tog ställning för de allierade började Jannings samarbeta med nazistregimen och deltog i flera propagandafilmer för dem, vilket gjorde honom till persona non grata i filmbranschen efter kriget.

Korta fakta om Der blaue Engel

Regissör Josef von Sternberg
Producent Erich Pommer
Manus Heinrich Mann
Carl Zuckmayer
Karl Vollmöller
Robert Liebmann
Baserad på Romanen Professor Unrat av Heinrich Mann, publicerad år 1905
Editering Walter Klee

Sam Winston

Skådespelare Emil Jannings
Marlene Dietrich
Kurt Gerron
Originalmusik Frederick Hollander (musik)

Robert Liebmann (texter)

Franz Waxman (orkestrering)

Wolfgang Amadeus Mozart

Premiär 1 april 1930 (Tyskland)

5 december 1930 (USA)

Speltid 99 minuter
Land Tyskland (Weimarrepubliken)
Språk Tyska
Distributionsbolag UFA

Paramount Pictures

Rollista (i urval)

  • Emil Jannings – Professor Immanuel Rath
  • Marlene Dietrich – Lola Lola
  • Kurt Gerron – Kiepert (trollkarl)
  • Rosa Valetti – Guste (Kieperts hustru)
  • Hans Albers – Mazeppa (den starke mannen)
  • Reinhold Bernt – Clown
  • Eduard von Winterstein – Rektor
  • Rolf Müller – Eleven Angst
  • Roland Varno – Eleven Lohmann
  • Carl Balhaus – Eleven Ertzum
  • Robert Klein-Lörk – Eleven Goldstaub
  • Charles Puffy – Värdshusvärd
  • Wilhelm Diegelmann – Kapten
  • Gerhard Bienert – Polis
  • Ilse Fürstenberg – Rath’s hushållerska