 |
Rollerball (1975) | |
Recenserad: 2003-11-03  |
||
| År: 1975 | Regi: Norman Jewison | |
| Från: U.S.A. | Sett på: DVD | |
| Längd:118 min | Kategori: Action | |
| Skådespelare: James Caan, Maud Adams, John Beck, Moses Gunn, John Houseman m.fl. |
||
Läsarbetyg: 3 baserad på 2 röster. Har du sett Rollerball (1975)? Ge ditt betyg! Skriv egen recension!! | ||
 Ultimate Fighting på rullskridskor år 2018? Varför inte? Ingenting är omöjligt i människans våldsdominerade värld. Folk blodtörstar ju ihjäl sig efter att under NHL-matcher antingen få se mål eller helst slagsmål för att i pauserna ägna sig åt skrovmål. Dokusåpaatmosfären i Rollerball kan inte vara mer träffande. Där låg den cirka 20 år före sin tid. Vad som i underhållningsbranschen väntar oss i framtiden kan vi bara spekulera i, och just därför görs det fortfarande en hel del filmer på detta tema. I mitten av 70-talet kom det hand i hand med de våldsamma bilracingfilmerna Death Race 2000 och Cars, två brutala, men samtidigt välgjorda och berömvärda lagsportsfilmer som gjorde stor succé. De hette Rollerball och Slapshot. Den sistnämnda är dock en hockeykomedi medan Rollerball mer påminner om en ondskefull framtidsskildring av Stephen King. Jonathan E är orangeklädda mästarlaget Houstons Peter Forsberg och Tie Domi i en och samma person, om man får lov att dra en parallell med NHL-hockeyn som är närmast besläktade idrottsgren med denna märkliga rullskridskosport, kryddad med velodromspeedway och ultimate fighting. Han är oroväckande populär hos tv-publiken (läs: folket, ALLA tittar på Rollerball), vilket till slut får Houstons ägare och stormrika investerare att be honom lägga skridskorna på hyllan. Han trotsar dem och spelar vidare, vilket gör dem rosenrasande. Ordkriget går så långt att de feta slipspamparna beslutar sig för att låta Jonathan förolyckas mitt under en pågående match. Men Jonathan är en seglivad hjälte. Matchen mot Tokyo urartar till en kamp på liv och död, den värsta hittills i Rollerballs historia. Men den värsta holmgången står ännu på tur. Lagom till finalen mot New York har nämligen alla regler strukits, och matchen är inte ens tidsbegränsad. Spelarna tvingas leka herren på täppan tills det bara återstår en enda deltagare. Det futuristiska atmosfären ser överlag bra ut, bortsett från klädstilar och frisyrer. Hade de verkligen inte tänkt på att folk kanske klippte sig annorlunda i framtiden? Å andra sidan har ju 70-talsmodet redan reinkarnerats ett par gånger fram tills nu. Intressant konstruktion när de har en dator som är flytande och ser ut som en lavalampa fylld med kolsyra. Däremot köper jag inte det där med att jorden var befriad från kriminalitet och krig bara för att folk nöjde sig med att få se blodbaden på TV eller arenorna. En annan sak jag reflekterade över är att rullskridskorna inte ser särskilt futuristiska ut. Barnen av idag som åkt inlines några år tycker nog att det som James Caan & co har på fötterna ser lite väl antikt ut. Begåvade regissören Norman Jewison, som gjort flera riktigt bra filmer utöver den här, exempelvis I nattens hetta, Mångalen, The Hurricane, Krigshundarna och Äventyraren Thomas Crown, har sett filmen igen och det kommentarspåret är det enda jag hunnit (orkat) se av det utförliga extramaterialet. Jewison skrattar när han får se hur de för 30 år sen tänkte sig att tv-apparaturen skulle se ut år 2018. Han är åtminstone nöjd med att de på Kubrick-manér använde sig av tidlös klassisk musik. Han erkänner också att han vanligtvis inte redovisar särsklit mycket våld i sina filmer. Våldet i Rollerball är inte heller särskilt grafiskt utan mer fokuserat på ljud och ansiktsuttryck. Där har Jewison lyckats bra, men det kanske å andra sidan inte var medvetet utan bara blev så på grund av låg budget. 1975 års upplaga av Rollerball är värd en titt, även om den inte vinner något på sin tvåtimmarslängd. Sen tycker jag att den är lite för dyr om man inte hittar den begagnad eller i samband med någon realisationskampanj. Remaken på Rollerball ska ni dock undvika till varje pris. Läs recensionen av den här på Moviemix så förstår ni varför. Mykill Läsarnas recensioner Inga recensioner skrivna av våra medlemmar |
||
